Skattenyheter

Pressmeddelande från FinansdepartemeMer pengar i plånböckerna

Publicerad 08 september 2025

(Ny version) Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren. Många har svårt att få ekonomin att gå ihop. Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift. Totalt omfattar förslagen en offentligfinansiell effekt på 30,38 miljarder kronor 2026.

När regeringen tog över hade Sverige en hög inflation på omkring 10 procent som gröpte ur svenskarnas plånböcker. Regeringens viktigaste prioritering var därför att med en återhållsam finanspolitik bekämpa inflationen och samtidigt stötta hårt arbetande människor genom bland annat skattesänkningar.

Många familjer har det dock fortfarande tufft. Därför föreslår regeringen i budgeten flera åtgärden för att stärka människors plånböcker. Totalt innebär åtgärderna att en familj med en polis och sjuksköterska med två barn, 3 och 5 år, som bor i en vanlig villa kommer få ca 1 800 kronor mer i plånboken per månad nästa år. Sammantaget kommer en familj med en polis och en sjuksköterska få över 3 500 kronor i sänkt skatt per månad 2026 jämfört med 2022.

Paketet för större plånböcker innehåller följande förslag:

Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.
Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning med så pass mycket att skatteklyftan mellan personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning och personer med arbetsinkomst helt tas bort. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.
Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.
Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

För en familj med en polis och en sjuksköterska samt två barn, 3 och 5 år, som bor i ett icke-eluppvärmt hus innebär budgeten följande effekter per månad:

Åtgärd

Familj med polis och sjuksköterska*, kr/mån

Sänkt matmoms

545

Sänkt skatt på arbetet

802

Sänkt förskoleavgift

375

Sänkt elskatt

85

Summa

1802

*Anm.: Gäller för familj med en polis och en sjuksköterska med två barn, 
3 och 5 år, i ett icke-eluppvärmt hus.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Mer pengar i plånböckerna (mnkr)

2026

2027

2028

Sänkt skatt på arbete och pension

21 400

21 400

21 400

Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning

460

460

460

Sänkt elskatt i hela landet

6 520

6 600

6 680

Sänkt förskoleavgift (förstärkning av statsbidraget för maxtaxa)

1 000

1 500

1 500

Högkostnadsskydd på el

1 000

Rättelse

I den tidigare versionen angavs att sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan skulle träda i kraft den 1 januari 2026 (punkt 4).

Presskontakt

Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg

Mia Widell
Presschef hos energi- och näringsminister Ebba Busch
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-125 17 09
e-post till Mia Widell

Alexandra Örenmark
Pressekreterare hos utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-117 29 48
e-post till Alexandra Örenmark

Emilia Schwotzer
Pressekreterare för Sverigedemokraterna
Mobil 076 531 05 30
e-post till Emilia Schwotzer

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

HFD 2025 ref. 39 offentliga källor tors, 09/04/2025 - 11:25 Punkt Markering Högsta förvaltningsdomstolens referatmål

Överföring av mark genom fastighetsreglering anses som avyttring om överföringen sker helt eller delvis mot kontant ersättning. Med kontant ersättning avses den del av ersättningen som enligt beslutet om fastighetsreglering ska lämnas i pengar. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2025 följande dom (mål nr 28-25).

Bakgrund

Överföring av mark genom fastighetsreglering anses som avyttring om överföringen sker helt eller delvis mot kontant ersättning. Med kontant ersättning avses den del av ersättningen som enligt beslutet om fastighetsreglering ska lämnas i pengar. Förhandsbesked om inkomstskatt.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 19 juni 2025 följande dom (mål nr 28-25).

Bakgrund

1. Genom fastighetsreglering kan mark föras över från en fastighet till en annan. Vid beskattningen anses en sådan överföring av mark som avyttring, och därmed som en beskattningsutlösande händelse, endast om överföringen sker helt eller delvis mot kontant ersättning. 

2. A.R. äger fastigheterna Dylta 1:51 och Dylta 1:52. Han planerar att överlåta antingen hela eller hälften av Dylta 1:51 till sitt helägda aktiebolag. Därefter avser han att genom fastighets­reglering föra över all mark från Dylta 1:52 till Dylta 1:51. Som vederlag vid marköverföringen kommer bolaget att ta över ansvaret för betalning av A.R:s lån. När transaktionerna är genomförda kommer bolaget således att äga antingen hela eller halva den sam­manslagna fastigheten beroende på vilken andel bolaget förvärvade i det första steget. 

3. A.R. ansökte om förhandsbesked för att få skatte­konse­kvenserna av marköverföringen klarlagda. Han frågade bl.a. om den omständigheten att bolaget ska ta över ansvaret för lån innebär att marköverföringen sker mot kontant ersättning och därmed utgör en avyttring. Skatterättsnämnden fann att marköverföringen ska anses utgöra en avyttring.

Yrkanden m.m.

4. A.R. överklagar förhandsbeskedet såvitt avser frågan om mark­överföringen ska anses utgöra en avyttring och yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen, med ändring av förhandsbeskedet i den delen, ska besvara frågan nekande. 

5. Skatteverket anser att förhandsbeskedet ska fastställas i den del det har överklagats.

Skälen för avgörandet

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen             

6. Frågan är om överföring av mark genom fastighetsreglering mot vederlag i form av övertagande av lån ska anses ske mot kontant ersättning och därmed utgöra en avyttring vid beskattningen.

Rättslig reglering m.m.

Inkomstskattelagen

7. Av 41 kap. 1 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) framgår att inkomster i form av kapitalvinster ska beskattas i inkomstslaget kapital. Med kapitalvinst avses enligt 2 § första stycket bl.a. vinst vid avyttring av tillgångar. 

8. I 45 kap. 5 § första stycket anges att överföring av mark genom fastighetsreglering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) anses som avyttring av fastighet, om överföringen sker helt eller delvis mot kontant ersättning.

Fastighetsbildningslagen

9. Av 2 kap. 1 § fastighetsbildningslagen framgår att fastighets­bildning sker som fastighetsreglering, om den avser ombildning av fastigheter. I 2 § första stycket anges att fråga om fastighetsbildning prövas vid förrättning som handläggs av lantmäterimyndighet. 

10. Enligt 5 kap. 1 § första stycket 1 får mark genom fastighets­reglering överföras från en fastighet till en annan. För mark som genom en överföring frångår en fastighet ska vederlag enligt 2 § utgå i mark, om inte ersättning i pengar är mer ändamålsenlig. 

11. Av 5 kap. 18 § följer att avsteg från vissa uppräknade bestämmelser i kapitlet till skydd för enskilt intresse får göras om fastighetsägare och övriga berörda kommer överens om det. Bestämmelsen i 2 § om karaktären på vederlaget finns inte med i den uppräkningen.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

12. Fastighetsreglering sker genom myndighetsbeslut. Detta gäller även i de fall då fastighetsägare kommer överens om att mark ska föras över från en fastighet till en annan och begär att fastighets­reglering ska ske i enlighet med överenskommelsen. 

13. Enligt 5 kap. 2 § fastighetsbildningslagen ska vederlag för mark som genom överföring frångår en fastighet lämnas i form av mark eller pengar. Någon möjlighet att göra avsteg från den bestäm­melsen finns inte. Lantmäteriet ska alltså även i de fall då ett beslut om marköverföring bygger på en överenskommelse mellan fastig­hetsägarna i beslutet ange vilken mark som ska föras över och, i förekommande fall, vilken ersättning i pengar som ska lämnas.

14. När bestämmelser om beskattningen vid marköverföringar enligt fastighetsbildningslagen ursprungligen infördes angavs i förarbetena att sådan beskattning kan anses motiverad endast om marköverföringen kan sägas innebära en försäljning. Så ansågs vara fallet bara om ersättning för den avstådda marken helt eller delvis lämnats i pengar (prop. 1971:135 s. 27). Bestämmelserna utform­ades i enlighet med detta. 

15. När bestämmelserna fördes över till inkomstskattelagen ändrades formuleringen till att avyttring ska anses föreligga om överföringen sker helt eller delvis mot kontant ersättning. Det finns ingenting som tyder på att detta var avsett att innebära någon ändring i sak (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 548). 

16. Det framstår mot denna bakgrund som klart att med kontant ersättning i 45 kap. 5 § första stycket inkomstskattelagen avses den del av ersättningen som enligt beslutet om fastighetsreglering ska lämnas i pengar. Hur parterna sedan i praktiken väljer att reglera den delen av ersättningen mellan sig (genom kontanter, skuld­över­tagande eller på annat sätt) saknar således betydelse.

17. Enligt ansökan om förhandsbesked ska A.R. och hans bolag träffa en överenskommelse om överföring av mark mot ersättning i form av övertagande av lån. Av 5 kap. 2 § fastighetsbildningslagen följer att lantmäteriet, om myndigheten beslutar i enlighet med överenskommelsen, i beslutet ska ange ersättningen som ett belopp i pengar. Överföringen kommer således att ske mot kontant ersätt­ning i den mening som avses i 45 kap. 5 § första stycket inkomst­skattelagen och utgör därmed en avyttring. 

18. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska alltså fastställas i den del det har överklagats.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen fastställer Skatterättsnämndens för­hands­besked i den del det har överklagats.

I avgörandet deltog justitieråden Jäderblom, Ståhl, Classon, Gäverth och Medin. Föredragande var justitiesekreteraren Gustav Granholm.

______________________________

Skatterättsnämnden (2024-12-11, Bengtsson, Dahlberg, Eng, ordförande, Hellenius, Rubenson, Sundin och Östman Johansson):

Förhandsbesked 

Fråga 1

Fastighetsreglering som innebär att mark överförs mot övertagande av lån anses utgöra en avyttring.

Fråga 2

Återföring av gjorda skogs- och substansminskningsavdrag samt värde­minsknings­avdrag på byggnader ska ske utifrån andelstalet. 

Skatterättsnämndens bedömning

Fråga 1 

Överföring av mark genom fastighetsreglering anses enligt 45 kap. 5 § in­komstskattelagen utgöra en avyttring endast om det utgår kontant ersättning. 

Vad som avses med kontant ersättning framgår varken av lagtexten eller av förarbetena. I strikt språklig mening avses med kontanter enbart sedlar och mynt (jfr 4 kap. lagen [2022:1568] om Sveriges riksbank och även Stefan Lindskog, Betalning, 3 uppl. 2022, s. 39). Med en sådan strikt tillämpning skulle inte ens en betalning genom exempelvis banköverföring medföra att mark anses avyttrad. 

Bestämmelsen har vidare sin bakgrund i, och hänvisar uttryckligen till, bestämmelserna om fastighetsreglering i 5 kap. fastighetsbildningslagen. Vid fastighets­regleringen görs endast skillnad mellan ersättning i mark respektive pengar. Uttrycket ersättning i pengar tar då sikte på allt annat vederlag än ersättning i mark. 

Skatterättsnämnden anser därför att uttrycket kontant ersättning i 45 kap. 5 § inkomstskattelagen bör tolkas på så sätt att även andra former av betalningar omfattas, exempelvis i form av övertagande av lån. 

Genom att Dylta AB tar över hela eller delar av A.R. lån som avser Dylta 1:52 har överföringen av mark således skett mot kontant ersättning i den mening som avses i 45 kap. 5 §.

Fråga 2 

Ordalydelsen i 26 kap. 2 § antyder visserligen att hela värdeminsknings­avdraget m.m. ska återföras, oavsett om det är hela fastigheten eller en ideell andel som avyttras. 

Vid en andelsförsäljning bestäms däremot omkostnadsbeloppet genom en ren proportionering (RÅ 1986 ref. 110). Syftet med reglerna om åter­föring av värdeminskningsavdrag är att undvika dubbelavdrag och reg­lerna är i grunden kopplade till omkostnadsbeloppet (jfr prop. 1980/81:104 s. 31 och prop. 1989/90:110 del 1 s. 420). Av systematiska skäl bör därför motsvarande princip om proportionering gälla även vid återföring. 

Skogs- och substansminskningsavdrag samt värdeminskningsavdrag på byggnader ska därmed återföras till den del som motsvarar den avyttrade ideella andelen.

 

Punkt Markering: Högsta förvaltningsdomstolens referatmål Tweet

Publicerad 01 september 2025

Regeringen tillsätter en utredning som ska lämna förslag på statliga åtgärder såsom skattebroms och skattesänkningspremie. Syftet är att motverka de negativa effekterna som uppstår när kommuner och regioner höjer skattesatsen.

Kommuner och regioner sätter själva sin skattesats. Den genomsnittliga totala skattesatsen (kommun och region) uppgår till 32,41 procent år 2025. Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen för kommuner är 7,20 procentenheter (exkl. Gotlands kommun) och för regioner är skillnaden 1,55 procentenheter.

– Det är stora skillnader på skattenivåer i landets kommuner och regioner. Vi behöver en bättre analys av hur staten kan använda skattebromsar eller skattesänkningspremier för bland annat ökad effektivitet. Kommuners och regioners verksamhet är en stor del av landets ekonomi. Det påverkar också enskildas ekonomi och regeringen vill motverka höga och ökande skatter, säger civilminister Erik Slottner.

Syftet med utredningen är att analysera förutsättningarna för att införa åtgärder för att motverka att fler kommuner och regioner höjer den kommunala skattesatsen och att stimulera att fler kommuner och regioner ska välja att sänka skattesatsen.

Välfärdens verksamheter ska hålla en hög kvalitet och vara tillgänglig för medborgarna. Därför kommer förslagen, gällande både skattebroms och skattesänkningspremie, analyseras med välfärdens kärnverksamheter i åtanke.

– Den tidigare höga inflationen har urholkat många människors plånböcker. Samtidigt har skattesatserna i kommunsektorn ökat vilket slår hårt mot många familjer. Därför ser vi nu över vad staten kan göra för att motverka kommunala skattehöjningar, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Alltför många svenskar försörjer inte sig själva och långtidsarbetslösheten har bitit sig fast. Höga kommunalskatter gör det mindre lönsamt att arbeta. Om vi vill att fler ska arbeta, måste det också märkas i plånboken, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz.

Utredningen får bland annat i uppdrag att:

analysera hur statliga åtgärder som motverkar höjning av befintliga skattesatser i kommuner och regioner (skattebroms) kan utformas samt för vilka syften och i vilka situationer sådana åtgärder kan användas,
analysera hur statliga åtgärder som stimulerar sänkningar av befintliga skattesatser i kommuner och regioner (skattesänkningspremie) kan utformas samt för vilka syften och i vilka situationer sådana åtgärder kan användas, 
oavsett bedömning i sak, lämna förslag på en eller flera skattebromsar och skattesänkningspremier,
lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 27 februari 2026.

Presskontakt

Erika Svanström
Pressekreterare hos civilminister Erik Slottner
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-648 65 48
e-post till Erika Svanström

Dalila Alibasic
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic
Agnes Eklund
Pressekreterare hos arbetsmarknadsminster Johan Britz
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-142 63 78
e-post till Agnes Eklund

 

Punkt Markering: Finansdepartementets pressmeddelanden Tweet

Frågor om beskattning, avdrag, SLP m.m. vid avsättning enligt utländsk pensionsordning.